förstörd...

det är vad jag känner mig nu... jag har precis läst på formumet där jag brukar kolla o. se vad som händer hos andra som har problem med att få barn... o. där är det förstås många nya plus... o. jag känner mig förstörd o. värdelös...

jag vill så gärna ha en liten i min famn... men varför ska vägen dit behöva vara så lång... kommer vi att nå dit? vad gör vi om inte det här hjälper? gifter vi oss?? o. adopterar?? jag skulle gärna göra det... jag ser inga hinder på det från min sida... men vad gäller hemundersökningen... har de hälsokoll... vad säger de om njurtransplanterade? jag mår ju bra... så länge jag sköter mig... jag har aldrig misskött mig så jag kan inte säga hur det är att missa o. trixa allt för mycket... jag gör inga djärva beslut själv om att sluta med någon medicin utan jag tar de jag ska o. så är jag nöjd...

men varför kan inte äggen fästa i mig? varför är mina äggledare åt hell... vem kan ge mig svar på det?

jag fick ett mess på fb ikväll från en tant... där det stod att man ska önska sig något... skicka det vidare till 12 personer el. kvinnor... dessutom kallas det för kedjebrev... så skulle det inträffa dagen efter el. något... men hallå... jag kan ju inte få den önskan uppfylld... inte den jag önskar allra mest... att få ett litet barn... önska att det var januari så jag o. min kära skulle kunna göra försök nr3 men fet nr1... ja... jag kanske behöver få det månatliga först i december... o. sedan en gång i januari också...

vill så gärna bli gravid... vill så gärna få ett barn... o. om det inte lyckas med fet då? vad gör vi då... väntar vi till augusti? för att få det kommunalt? el. kör vi mera privat... o. lägger ut ännu mera pengar... jag vet inte... usch...

vill ha barn...